Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De misstänkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ovärderlig fördel. Bovarna förstå sig inte på att taga
sig till vara gent emot personer, som de tro tillhöra
deras egen krets. Annat är det då länsmannen kommer
med sin gula eklövskrans kring pannan. Då förstår
man nog att akta sig, och lagens representant kan inte
taga ett steg utan att bli observerad och utspionerad.
Att förkläda oss förstå vi oss vanligen inte på, och
om vi även försökte, skulle det förmodligen inte lyckas,
dels på grund av vår ovana, dels ock därför att
vi äro så väl kända inom den trånga krets, där vi verka.
— Ja, svarade Alf Grane, däri torde du nog ha
rätt. Maskeringen giver detektiven mången fördel
gent emot brottslingar. Det är åtminstone min
erfarenhet, fast det även bland fackmännen finns
åtskilliga, som underskatta den. Men maskeringen måste
vara god, verkligt konstnärlig i sitt slag, i annat fall
kan den göra mera skada än gagn. Och icke nog med
det! Detektiven måste vara så pass god skådespelare,
att han på ett trovärdigt sätt kan uppehålla den roll
han spelar. Och det är icke allom givet.
Under det han talade öppnade Alf Grane ett skåp
och började rota i en av dess lådor.
— Söker du något, frågade länsmannen.
— Ja, jag söker något lämpligt föremål att sälja
till gubben Isak Labansson.
— Jaså, du ämnar besöka hans butik?
— Ja, det anar mig, att fader och son hålla en viktig
överläggning i kväll, och den skulle jag vilja vara
med om.
Slutligen hittade han ett föremål, som godkändes.
Det var ett cigarrettetui av silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
