Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Länsmannen berättar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Han steg upp mitt i natten, klädde på sig och
gick ut, och sedan dess har ingen sett en skymt av den
gamle procentaren, varken som levande eller död.
Det var natten emellan den 30 april och den 1 maj.
Klockslaget kan ej närmare angivas.
— Medförde han något, då han gick ut, frågade
notarien.
— Ja, en lykta och en spanskrörskäpp — för övrigt
ingenting utom kläderna, förstås.
— Kom man icke att tänka sig att herr Appelblom
med avsikt velat försvinna?
— Där fanns icke något motiv.
— Kanske ändå! Om en durkdriven procentare
lämnar en så god marknad som Stockholm och gräver
ned sig på landsbygden, ligger den tanken nära till
hands, att han gjort det av fruktan. — Där kan finnas
en hemlighet i hans liv, som gör honom Stockholmsluften
tung, och denna hemlighet kan vara känd av
någon annan, som begagnar den såsom utpressningsmedel.
Bästa sättet att undvika en sådan utpressning
vore ju att försvinna på ett så hemlighetsfullt
sätt, att utpressaren aldrig kan finna honom.
— Ja, genmälte länsmannen, visserligen låter något
sådant tänka sig, men enligt mitt förmenande, näppeligen
i detta fall. Om en sådan smulgråt, som gubben
Appelblom, vill försvinna, så kvarlämnar han ej
åtskilliga tusentals kronor kontant jämte växlar och andra
värdepapper till högt belopp i sitt kassaskåp. Men det
har Appelblom gjort. Vidare skulle han väl ock av sina
tillhörigheter medtaga något mera än en lykta och en
käpp. Lägges därtill att Appelblom var en gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
