Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anna, hade systern icke haft hjärta att bära fram.
Men hans undvikande svar eller kyliga
förbehållsamhet, när helst Karl-Olof vidrörde Sten Stålfelts
och sina egna åtgöranden för folkbildningsarbetet,
sade honom tydligt nog, att fadern ställde sig
oförstående och ogillande mot rörelsen.
Nu var det också så, att Karl-Olof knappast
kände sig ha rent samvete gent emot fadern i
det allra personligaste af sina lifsintressen:
förhållandet till Märtha Bure, och detta
underlättade icke saken. Borg Olof hade ej en aning om
de allvarliga löften, som bytts mellan de två unga;
det skulle ju ännu alltjämt vara deras egen
oskärade och dyrbara hemlighet! Karl-Olof bar just
vid denna tid en förnimmelse af, att hans framtids
öde liksom låg och blef till inom honom; en
farande våg hade spolat ett sandkorn, ett litet
handlingsfrö in i hans hjärtas mussla, och nu skulle
det visa sig, om däraf kunde bli en hel och
glänsande lifspärla. Men ännu var ju allt i sin början;
ännu kände han icke tillräckligt sig själf för att
våga lyfta den han älskade högt upp på sina armar
inför all världen och ropa: Se, hon är min och
jag, jag är hennes!
Icke heller Märtha närde någon trängtan att
i otid rifva den rosiga slöjan af hemlighetsfullt
äfventyr, af helig afskiljdhet från deras
förhållande, och de hade därför enats om att åtminstone icke
förrän till sommaren eklatera sin förlofning.
Under allt detta fortgick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
