Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
århundradens drörn^- och känslolif, sagostämning
och hvardagsflit. I sanning lyckligt, att någon
vill vårda sig om det gamla arfvet, innan det helt
begrafves i glömskans damm!
Leende, glödande varm inför den uppriktiga
förståelsen, mottar Agneta alla dessa vänliga och
entusiastiska ord med tacksamma
handtryckningar, öfverantvardar därpå barnen åt mor Olsos
Kirstis tillsyn och följer sina gäster tillbaka ut
på gårdsplanen. Naturligtvis måste de nu stanna
och äta middag i all landtlig anspråkslöshet! Sten
och herr Borgman, som rest så lång väg, böra
vara vid briljant matlust — dess bättre för Marthas
enkla anrättningar.
Kyrkoherden Boreus tackar emellertid och
af-böjer för sin personliga del. Hans egen middag
väntar honom hemma och, hvad viktigare är, det
ofullbordade predikokonceptet. Han lämnar sina
vänner i de älskvärdaste händer, och’ glad och nöjd
åt hvad han redan fått se, aftågar han med ett löfte
om de unga fröknarnas snara återbesök nere i
prästgården.
»Det var verkligen riktigt hyggligt af er att titta
hit,» utbrister Agneta ännu en gång, sedan
kyrkoherden försvunnit, »och dubbelt roligt, att ni kom på
en lördag, så att jag fick visa er mina små
knypplerskor. Men å propos — hvarför i all världen har
ni inte tagit er rara syster med er, herr
Borgman? Jag skulle så gärna ha velat intressera henne
för min knyppelskola; börjar redan drömma stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
