Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter, som Agneta lyckats gräfva fram på sina
energiska upptäcksfärder. Hon är nämligen den enda
kvarlefvande i hela Siljansnäs, som ännu sitter inne
med den utdöende gamla knypplingskonstens
bästa traditioner, och hon afhämtas därför också
högtidligen med häst och kärra hvarje
lördagsmorgon ända från Hjulbäcks by och handteras så
ömt som trots någon af Agnetas allra sällsyntaste
spetsstumpar.
Moraklockan ute i matrummet slår tio
klingande slag, just som de äro färdiga med sina
öfverläggningar, plocka ihop de för dagens lektion
urvalda mönsterspetsarna och bege sig till
gässbustugan. Därinne har tant Marthas närvaro hastigt
förjagat de sista blyghetsresterna, och under ystra
krumsprång, skratt och rop går leken rundt den
stora salen. Tant Agnetas högresta uppenbarelse
på tröskeln är dock nog för att ögonblickligen
återställa ordningen; som en fläkt är Martha utom
dörren, och likt tända ljus stå de små kullorna
framför sina platser och hälsa de inträdande med
nigningar så djupa, som gällde de själfva
kyrkherrn på examensdagen.
»Goddag, goddag,» svarar Agneta hurtigt.
»Har ni nu rasat ut, så att ni kan berga er vid
arbetet en stund? Tasbäcks Mia och du Knapp
Anna, i dag är det er tur att vara förstyren. Kom
nu och hjälp mig med knyppeldynorna.»
Blossande inför uppdragets höga vikt, träda
tvänne af de äldsta flickorna fram till det stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
