Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
met är klart: ångbåtsfärd på Siljan, besök i
Rättvik, hemkomst och tesupé i Stens atelier!
Karl-Olof, den lugne, säflige Karl-Olof, är
i fullkomlig extas; han svingar handduken som
en fana kring sitt hufvud och orerar med en
öfvertygelsens kraft som till en hel folkförsamling. Hans
ord studsa sannerligen ej heller tillbaka från
ohörsamma hjärtan. Jublande bravorop och smattrande
applåder bli hans vältalighets lön.
Uppspelta, segervissa träda de åter ut i den
svala aftonluften för att uppsöka nämndemannen
och aftvinga honom hans bifall.
När de komma in i rummet, griper Borg
Olof sin käpp och gör en rörelse som för att resa
sig ur soffhörnet. Men Sten skyndar till, ber
honom för all del ej göra sig omak, tackar för sist,
sprakar om väder och vind, om sina
bosättningsbestyr i Noret och nalkas så småningom det
egentliga ärendet. Det är inte utan, att segervissheten
hos de två syskonen, som nyss flammade med så
muntra lågor, nu lika hastigt dämpats ned till
pyrande små tungor. Karl-Olof står framme vid
fönstret och stirrar ut på gården, där drängarna
hålla på att sko en häst. Anna går ut och in,
sysslande med kvällsvarden. Samtalet kryper allt
närmare och närmare den kritiska punkten, hon
försöker att inte höra något, vågar liksom inte riskera
det fruktade afslaget.
Men så, sista gången, just som hon
kommer i dörren med mjölktillbringaren, mötes hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
