Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans starka panna fårades av tankar,
hans mun blev sträng av viljans hårda spänning,
hans skägg blev silverstänkt av årens sorger.
Men närmre, närmre såg han timmen nalkas,
den stolta stund, hans hand fick gripa lampan,
den dag hans maktord ägde lampans ande.
Han smärttyngd sökte — dock det var hans glädje.
Till sist han spårat väg till lampans gömsle
i underjorden mellan droppstensklippor.
Hans hand fann lampan. Stapplande han bar den.
Ur mörkret vänd tillbaka, solblind stod han
med skatten i sin hand — och blev bestulen
av skräddarsonen med den låga pannan,
den blanka blicken och den röda munnen,
av slumpens gunstling, vilken kvinnor prisat.
Aladdin var hans namn, och tanklösheten
gav tjuskraft åt hans väsens nöjda mjukhet.
Fasaner, frukter, vin och kvinnor fick han,
färgsköna mattor, svällande divaner,
av rök och haschisch doftade palatset,
den skänk, hans vilja krävt av lampans ande.
Hans sinne visste ej att önska högre.–
Men lampans sökare i jätteöknen
förgicks bland virvelsand i heta vinden —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
