Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Mot vattendelaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkerhet och de trupper de finansierade och tjänade pengar på
gjorde samtidigt Kina säkert för utländskt kapital genom att slå
ned upprorsmän och nationalister och revolutionärer av alla
slag. År 1878 när kejsarens general Tso Tsung-tang slutgiltigt
besegrat de muslimska bondehärarna i Kansu hade
befolkningstalet i Kansu på dessa sexton år sjunkit från 15000000 till
i 000 000. Om den historiska roll Tso Tsung-tang kunnat spela
mot Jakub Beg i Sinkiang varit till en del progressiv så hade
hans roll i Kansu varit odelat negativ.
Men striderna hade heller inte varit - som de ibland
framställs - nationella strider. De hade varit sociala strider.
Bondekamp; klasskamp. Den kejserliga makten utnyttjade sina
man-chuiska "fränder" för att hålla makten genom att söndra och
härska. Manchuerna utgjorde ingen härskarklass. General Tso
Tsung-tang var från han-folket. Han tillhörde de härskande.
Hur de manchuiska familjerna levde när kejsardömet fallit och
de inte längre var ens tjänare rapporterade den svenske
skattsökaren och kinesiske statstjänstemannen Johan Gunnar
Andersson år 1926:
"Liangchow ( = Wuwei) har den underliga och man kan
gott säga tvivelaktiga berömmelsen att vara ett centrum
för handeln med unga flickor. Att så smånga flickebarn
sa-lubjudes just på denna plats anses bero på att staden
sedan den förra manchuiska kejsardynastiens tid har en
ansenlig manchuisk befolkning, som nu efter republikens
införande lever i yttersta armod. Dessa flickor som salubjudas
är i alla åldrar från helt små barn upp till 15-16 år, och
i de flesta fallen är nog de små flickorna billigast, ty de
måste ju födas och vårdas i flera år, innan de kunna
komma till nytta vare sig som tjänarinnor eller som bihustrur.
Man sade mig, att vid tiden för vårt besök fanns cirka 2 000
flickor som voro till salu, till pris växlande mellan 50 och
tvåhundra dollar eller undantagsvis betydligt mer, i
händelse det rör sig om särskilt eftersträvansvärda skönheter."’
"Draken och de främmande djävlarna", Stockholm 1926)
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
