Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Den tomma graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såg jag att hon redan somnat. Hon låg med "Stora hästens flykt"
över ansiktet och snusade rofyllt. Jag tog boken och lade den på
bordet bredvid tekoppen och släckte lampan. I mörkret låg jag
sedan och lyssnade till vinden i träden. Suset tilltog och
överröstade Guns andetag och sedan sov jag.
Jag vaknar av att Gun talar med mig i mörkret. Hon säger:
- Är du vaken? Jag hör att du är vaken. Är du det?
Klockan är en kvart över tre och nu är jag vaken.
- Jag låg och tänkte på en sak, säger Gun. Det finns en tom
härskargrav också därute vid Apak Hodjas mausoleum. Vi
borde bett att få se den. De borde veta vilken det var.
- Du menar Jakub Begs grav? säger jag.
- På de bilder jag sett ser den precis likadan ut som de andra
gravvårdarna på det stora gravfältet utanför mausoleet, säger
Gun. I och för sig kunde jag ta vilken bild jag ville från
gravfältet och säga: Här är Jakub Begs grav. Den har stått tom i
hundra år nu. Men det vore inte hederligt.
Efter en stund säger hon:
- Det var i maj han dog. I maj år 1877. Om han förgiftades
av sina närmaste eller blev ihjälslagen av dem eller dog
alldeles av sig själv mitt i nederlaget är väl inte säkert. Men säkert
är att han var avskydd och att ingen ville försvara honom. Hans
soldater gjorde myteri och anslöt sig till de kinesiska
regeringssoldater som var på väg tillbaka till Kashgar och Jakub Begs
egna följeslagare skrev till de kinesiska regeringstjänstemännen
och bad att få bli befriade från Jakub Beg.
- Det blev inte ens någon strid när regeringstrupperna kom
tillbaka hit. Jakub Begs son Kuli Beg flydde över bergen till
Ryssland. Det fanns ingen makt hos honom. Den enda som
verkligen straffades för upproret och allt elände var Jakub Beg
själv och han var död. Honom tog man fram ur graven.
Kroppen brändes på bål och huvudet skickades till kejsaren i Peking.
Det var så hans grav blev tom. Den hade jag velat ha en bild på,
det kunde varit lärorikt.
- Jag låg och tänkte på det apropå Ma Chung-yin. De var
samma slags krigsherrar och mördare. Det är klart att folk
föredrog att få den kinesiska regeringsmakten åter. De vill inte
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
