Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. "Där tre välden möts"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifter. Vi har 110 barn i brigaden. De går alla i skolan. Elva av
dem går redan i mellanskola. För dem har folkkommunen ett
internat. De studerar speciellt boskapsskötseln och dess problem.
Det är viktigt för oss att de kommer tillbaka till oss. Att de
utbildade ungdomarna kommer tillbaka till oss i brigaderna
betyder mycket för våra möjligheter att bygga upp vårt land. Åtta
stycken är redan tillbaka efter mellanskolan.
- Vi har tre barfotaläkare i vår brigad. I folkkommunen finns
ett sjukhus. Den kooperativa sjukvården är ett av
kulturrevolutionens stora resultat. Herdelivet är inte lätt. Folk får arbeta i
kyla och regn och snö på höga höjder. Folk dör av
hjärtsjukdomar och lunginflammation och lider av reumatism. Förr dog
kvinnorna ofta i barnsängsfeber. Nu har vi utbildat egna
barnmorskor och vi har övervunnit barnsängsfebern. Om du vill
förstå vad kulturrevolutionen och den kooperativa sjukvården
innebär bör du veta att år 1965 - året innan kulturrevolutionen
-föddes 19 barn här i brigaden. 4 av dem dog. Sådan var
proportionen då. 20 % av de barn som föddes var begravda innan
året gått. År 1975 föddes 26 barn i brigaden. Nu när ett år gått
lever alla utom 2. Förstår du varför vi menar att barfotaläkarna
är bra?
Kvinnorna kommer nu med själva maten. Väldiga bunkar
med kött. Värden skär för åt mig. Kvinnorna har dragit sig
tillbaka bakom skärmen.
En morgon står vi vid lilla Karakul. Sjön är hissnade blå
under bergen och klipporna är mjukt nerslipade av den
pinande vinden. En gränsvakt rider förbi mot Bulunkul till. Han
hälsar. Jag ser ner mot sjön och hit kom Sven Hedin i april år
1894 från de "gästfria officerarna" i Pamirskij Post "denna
flik af det stora Ryssland" där han varit "som en landsman och
gammal bekant". Här fick Hedin uppleva sin första kirgisiska
bajge. Den ryttartävling om en slaktad get som i Afghanistan
kallas Buzkashi. Och här i sjön höll Sven Hedin på att drunkna
den 4 oktober 1894. Han höll på att loda sjöns djup från en
skinnfarkost han låtit tillverka. Det blåste upp och båten drev
och började vattenfyllas. Dock tog han sig till stranden
"skyndade till lägret och gjorde upp en väldig brasa". Jag står här
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
