Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hasen och fick lida samma öde som denne. För
sökte han draga sig fram i yrket såsom bönhas
eller, som man även brukade säga, bönås,
utsattes han för en hänsynslös förföljelse, och han
hade därför ofta ingenting annat att göra än att
söka sin bärgning inom arbetsområden, där
skråtvånget icke blivit genomfört, eller att falla det
allmänna till last.
Oviljan mot de gifta gesällerna torde deras
ogifta kolleger till en början ha delat med
mästarna. Dessa hade ju varit måna om att
tillförsäkra sig husbondevälde över sina arbetare,
vartill kom, att det s. k. kost- och logisystemet
rent av förutsatte, att gesällerna icke hade
försörjningsplikter emot andra. Även
myndigheterna torde ursprungligen ha hyst den
uppfattningen, att äktenskapet borde vara förbehållet
dem, som hade lyckats utbyta gesälltiteln mot
mästarevärdigheten. Så småningom kommo
emellertid myndigheterna underfund med det
orimliga i att förhindra gesällerna att bilda
familj, eftersom flertalet av dem icke hade den
ringaste utsikt att bliva mästare. Myndigheterna
ingripo också slutligen mot förföljelserna mot
de gifta. I 1720 års allmänna skråordning
infördes en så lydande bestämmelse: »Hädanefter
vare ingen förment, som här till dags dato
skett är, att vara gesäll som in- eller utom
ämbetet gifter är».
Effekten av detta ingripande från
myndigheternas sida tycks likväl inte ha blivit den
åsyftade. År 1755 klagades sålunda över »den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
