Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
— Ett skott! utbrast miss Westbrook, likblek
av-fasa.
— Det var på nedre botten ... Och Bysshe som är
därnere. Vi måste gå dit ned, Eliza.
— Det — det kan vara farligt, stammade miss Westbrook.
— Ja, men tänk om han ligger där och simmar i sitt
blod! Vi måste, Eliza!
Ett skott till!
Men nu ljöd Shelleys röst därnerifrån:
— Var inte rädda däruppe! Han har flytt, boven!
De rusade ner. Där stod Shelley med en rykande
pistol i handen och pekade på en krossad ruta.
— Han kom in där — genom fönstret — Men han
märkte det gick inte så lätt att besegra mig.
— Sköt han på dig?
— Visst sköt han på mig. Men jag sköt igen.
— O, så förfärligt, Bysshe! Jag törs inte gå och lägga
mig. Tänk om han kommer igen.
— Ja, vem vet! Nej, här kan man ju inte sova i lugn.
Vi reser härifrån i morgon bittida.
Det kom en massa folk upp till villan på morgonen.
Mr Shelley hade skickat och beställt en vagn, han ville
genast resa, och så hade det spritt sig som en löpeld,
ryktet att det i villa Tanyrallt varit ett inbrott under
natten.
Sheriffen och hans närmaste man gingo omkring i
rummet på nedre botten. Och Shelley pekade på den
krossade rutan och demonstrerade det hela.
När sheriffen gick därifrån, sade han till sin
medhjälpare:
— Lade du märke till en sak, Brown?
— Vad då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
