Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från negrer, då hon hörde en snyftning. Det var
Topsy, som satt i ett hörn och grät.
— Hvar kommer du ifrån?
— Varit här hela tiden, sade barnet och
torkade sina ögon. Ville också gärna ha en lock, har
varit en så stygg flicka, men o miss Eva, vill ni
inte ändå ge mig en lock?
Eva räckte henne den sista, hon hade kvar.
— Kom ihåg, Topsy! sade hon matt.
Därpå sköt miss Ofelia Topsy ut genom
dörren. St. Clare hade setat orörlig och tyst under
hela detta uppträde. Han rörde sig icke heller nu.
Hans hufvud var lutadt i handen.
—, Pappa, sade Eva.
Han spratt till men svarade ej.
— Snälla pappa, sade hon på nytt.
— Jag kan inte uthärda det, sade han och
reste sig.
— Pappa, det gör mig så ondt, sade hon och
brast i gråt. Du får inte tala så där.
— Nej, nej, sade han, gråt bara inte! Jag har
varit stygg och själfvisk. Det skall bli bättre, Eva.
Gråt bara inte!
— Du år ju en kristen — eller hur, pappa?
sade hon.
— Hvarför frågar du det?
— Jo, du är så god och ädel, du måtte väl
vara en kristen?
— Hvad är det du menar med att vara en
kristen, min flicka lilla?
— Att älska Jesus öfver allting, förstås.
— Gör du det, du Eva?
— Ja, visst, sade hon med förvånad blick.
— Men du har ju aldrig selt honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
