- Project Runeberg -  Västerut. Skisser och noveller /
62

(1907) [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och flygande lockar, och gick med papiljotter i hufvudet
ända från den timme, Gullbergs fingo del af nyheten.

Men uppe bland bergen gick den unge sjuttioåringen,
herr f. d. rådmannen och diktade. Alla visste, hvilket
ansvarsfullt värf han åtagit sig, och lämnade honom med
aktningsfull tystnad i fred. När ungdomen strök förbi, såg
den upp och hviskade. Han var äfven själf genomträngd af
sitt ämne. Ju mer han satte sig in däruti, ju mer rörd och
lyftad kände han sig. Ja, i hans ögon kommo ofta tårar, och
hjärtat svällde.

Hälsad vare du, o dyre kung,

För vårt hjärta står du evigt ung.

Det var icke lätt. Man borde undvika alla utnötta fraser,
komma med något nytt, som hans Maj:t icke hade hört
annanstädes. Och det var icke lätt. Men diktaren kände sin
kärlek till konungen och det kungliga huset växa — få vingar

— under dessa timmar af förtroligt umgänge med det höga
ämnet.

Herr Suneson ledde det hela. Hans lugna, stela väsen
uttryckte sällan, hvad han tänkte. Men nu kunde man dock
iakttaga en viss höghet vid hans person, där han gick omkring,
och en ovanlig hastighet i hans rörelser. När han då och då
mötte artisten Stufve, sneglade han buttert på honom och
vidrörde mössan mycket knapphändigt. Man skall visa, att
man godt kunde undvara sådana där herrar i Hällvik.

Men herr Stufve var i ett hemskt lynne. Stundom ett
stilla raseri, som tog sig uttryck i kastningar och slängningar
med pänslarna eller stormmarscher med händerna i fickan och
mustascherna i vädret genom gatan.

Först hade de spikat igen sjöboden. Mjuka tjänare. När
han senare satt på sin stol och hade fått staffliet uppställdt
för att måla på en gatbit, kom en flock pojkar och lade sig
omkring på marken samt började rycka upp ogräset mellan
kullerstename, så att det rök i luften.

Herr Stufve kände, att det begynte koka inom honom.

— Hva’ gör ni?

— Vi rensar för kungen.

— Ska’ — ska’ ni ta’ bort allt det här gröna på
strandgatan ?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:38:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shavaster/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free