- Project Runeberg -  Shamanismen i norra Asien : några drag ur shamanväsendets utveckling bland naturfolken i Sibirien /
86

(1912) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling With: Nathan Söderblom - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Det professionella kvinnliga shamanväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86
v*r£, |«» • v » "
J. STADLING
föredrog nämligen att äkta ett nödigt antal kvinnor framför att
leja folk att sköta kreaturen. Dessa hustrur förestodo nämligen
hushåll på skilda orter och ledde så i egenskap af husmödrar
familjekulten.
Dylikt ekonomiskt månggifte förekommer än i dag bland
förmögna tschuktscher, som behöfva flera husmödrar till att öfva
uppsikt öfver deras skilda ren-hjordar. Enligt Krasheninnikoff
förekom fordom likartadt månggifte bland de renskötande kor-
jäkerna.
Den samfällda kulten leddes salunda bade af kvinnoi och
män, hvadan äfven ett “hvitt“ kvinligt shamanväsende kunde
utvecklas därur lika väl som ett manligt.
Starka skäl synas t. o. m., såsom redan påpekats, tala för
att kvinliga shamaner uppstodo före de manliga. Bland flera
folkstammar existera traditioner af innehåll, att shamangåfvan
allraförst förlänades åt kvinnor. I mongoliska myter omtalas
likaledes kvinliga gudomligheter, som dels själfva voro shama-
ner — måndottern t. ex. var shaman — och dels förlänade män-
niskorna shamangåfvan. Men icke blott traditionella utan äfven
språkliga skäl tala för de kvinliga shamanernas prioritet i fråga
om shamanväsendets uppkomst.
Mongoliska, mongol-turkiska och turko-tatariska stammar
hafva nämligen en gemensam benämning för sina kvinliga sha-
maner, medan hvar och en af sagda stammar har en sä/skild
benämning på sina manliga shamaner. Bland mongoler, burjä-
ter, jakuter, altaier, torgouter, kidaner och kirgiser t. ex. kallas
den kvinliga shamanen resp. utagan, udagan, udaghan, ubak-
chan, ntygan, utjogan, iduan, duana och jodege.1 De manliga
1 Dessa, tydligen från en och samma rot härstammande ords ursprungliga
betydelse har språkforskningen ännu ej klargjort. På vissa tatardialekter bety-
der jodege, utom kvinlig shaman, t. ex. äfven husmoder och hustru. (På tun-
gusiska betyder utakan trollkvinna och människoäterska. Det från mongo-
liska munarter vidt skilda tungusiska språket är uppblandadt med mongoliska
element, och ordet utagan är sannolikt mongoliskt). Den ifrågavarande benäm-
ningen på kvinliga shamaner är sannolikt etymologiskt besläktad med benäm-
ningen på mongolernas jordgudinna Etugen. Men detta ord har tydligen för-
lorat sin ursprungliga betydelse och ger anledning till olika mer eller mindre
sannolika tydningar. Enligi Bantzaroffs, på folkets uppfattning grundade tyd-
ning betyder Etugen-eke moder-jorden. (Ädygan-eke = de härstädes lefvandes
moder). 1 sin “Beskrifning öfver nordvästra Mongoliet" framställer däremot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shamanism/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free