- Project Runeberg -  Shamanismen i norra Asien : några drag ur shamanväsendets utveckling bland naturfolken i Sibirien /
51

(1912) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling With: Nathan Söderblom - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det professionella shamanväsendets utveckling - 1. Primitiva utvecklingsstadier (bland fornasiaterna)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 51
tschern, isynnerhet under de långa vinterkvällarna, taga trumman
och spela på den en stund i det varma sofrummet — med eller
utan ljus — under det han sjunger sånger i takt med trum-
slagen. Detta gör han för sitt nöje. Men härunder kan hans
hänförelse stegras, så att han faller i extas och börjar shamanera.
“Hvar tredje eller fjärde person bland tschuktscherna gör anspråk
på förmåga att shamanera11, säger Bogoras.
Den professionelle tschuktschershamanen tar ingen ledande del
i de till familjekulten hörande ceremonierna, ehuru de ofta bruka
afslutas af shamanen med shamanering nattetid och i det inre
tältet samt i fullständigt mörker. Han anlitas vid särskilda till-
fällen och för särskilda ändamål, hvartill vi längre fram skola åter-
komma. Det speciella shamankallet är likväl här vida mindre
utprägladt än bland öfriga sibiriska folkstammar. Den professio-
nella shamanen har sålunda icke egen trumma utan använder fa-
miljetrumman, icke heller egen skrud utan använder vid tjänst-
förrättningen vissa kvinnoplagg samt kammar och benar sitt hår
på kvinnovis.
I familjeshamanismen spelar kvinnan bland tschuktscherna
en framstående roll, bl. a. såsom vårdarinna af de heliga tygen
(trumman, den heliga gnidelden, amuletterna m. m.), och äfven
inom vissa områden af det professionella shamanväsendet utmär-
ker hon sig t. o. m. framför de manliga shamanerna.
Det ursprungliga och väsentliga villkoret för det professio-
nella shamankallet, inspirationen, andegåfvan, som framträder
äfven inom högre utvecklingsstadier, där shamankallet i vissa fall
är ärftligt, gör sig ännu tydligare gällande inom de lägre utveck-
ligsstadierna. Genom utomordentlig andekallelse och andeupp-
fostran för shamankallet utmärkes den profissionella shamanens
särställning såsom förmedlare mellan andevärlden och människo-
världen.
Bland tschuktscherna kallas både den manlige och den kvin-
liga professionelle shamanen enjenjilit, (ordagr. “med andar11). Såväl
här som bland vissa andra stammar börjar shamankallelsen mär-
kas tidigt, oftast vid den kritiska pubertetsåldern. “Tschuktscherna11,
säger Bogoras, “påstå, att den yngling, som kommit under sha-
maninspirationen, redan från den tidiga ungdomen igenkännes
på blicken, som under samtal med honom riktas ut i rymden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shamanism/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free