Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
er.” ”Jag omfamnar er, herre, — yttrade Pericles.
— Gif mig min mantel. Jag är frisk, då jag fått
se — —; vo, himmel, wälsigna min dotter! Men
hör! Hwad betyda dessa toner?” — Han tyckte sig
nämligen höra en ljuf musik, sänd af någon
mild gud; eller måhända bedrogs han af sin egen
lifliga fantasi. ”Min herre, jag hör inga toner,” —
sade Hellicanus. ”Inga! — utbrast Pericles, — och
ändock tycker jag mig höra spherernas musik.” Som
alldeles ingen musik hördes, slöt Lysimachus, att den
plötsliga glädjen mehnligt inwerkat på furstens
förstånd, och yttrade: ”Det är icke rätt att motsäga
honom; lemnom honom i ro,” samt tillade, att äfwen
han hörde musiken. När Perieles nu klagade, att
en tung sömn kom öfwer honom, öfwertalades han
af Lysimachus att gå till hwila; med en kudde
under sitt hufwud, sjönk han, som blifwit alldeles
öfwermannad af sin glädje, i en djup slummer, och
Marina satte sig tyst och wakande wid den sofwande
faderns läger.
Under sömnen hade Pericles en dröm, som
bestämde honom att begifwa sig till Ephesus. Han
drömde nämligen, att Diana, Ephesiernas gudinna,
syntes för honom och befallde honom att nu begifwa
sig till hennes tempel i Ephesus samt der inför
hennes altare berätta historien om sin lefnad och sina
olyckor; wid sin båge af silfwer lofwade hon, att,
om han fullgjorde hennes befallning, skulle han der
möta en sällspord lycka. När han waknade, kände
han sig underbart stärkt och berättade sin dröm samt
sitt beslut att lyda gudinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
