Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regnväder.
Det var en mörk oktoberkväll jag satt vid mitt arbete
och hörde, hur vinden tjöt i knuten och regnet
öste ned.
Min gamle trogne Vestby-Lars kom in, ruskade sig och
lemnade mig postväskan, den han varit uppe i byn och
bemtat. »»»Usch håcke vär!» sade han; »nu är godt vara
under tak!» Jag fattade väl Lars’ mening, ty det var icke
alltid vi hade tak öfver hufvudet vid inträffande oväder.
»Sätt dig, få vi se, hvad posten säger.»
Det fans ett bref som angick Lars: det var från min
gamle vän Nils. Han skref: »Falla och jag ha haft så trä-
get och så många obehag på en tid, så att vi beslutit oss
för att lämna dem hemma och resa ut och ruska upp oss.
Möt oss i Mora om onsdag. Klockan half tolf äta vi fru-
kost och resa till Finnbodarne, der vi stanna några dagar
för att jaga. Tag med dig allt hvad vi behöfva i hundväg.
Tag dessutom din gumma med; henne lemna vi på Johan-
nesholm, så du kan resa dit och helsa på henne. Vi bjuda
henne på fri skjuts, ty du tager väl dina hästar, och fritt,
rundligt vivre, ty litet matsäck vet jag af gammalt att hon
tager med. Passa på tiden och gör för all del inga omöj-
ligheter! Nu skola vi ha roligt för oss sjelfva.»
»Nu har Nils någon mening bredvid,» tänkte jag. Till
Lars sade jag: »du får se till och smörja vagnen i morgon
och äfven laga, att de stora hästarne bli väl fodrade, ty i
öfvermorgon skola vi resa till Finnbodarne och jaga.» Lars
gjorde stora ögon, men sade blott: »jaga i tåcke vär!» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
