Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett stycke torkadt kött, hvilket smakade honom bra efter
den långa färden. Han tilltalades då af en äldre herre,
som frågade honom:
»Hvar träffade du konungen?»
Matti glömde föra brödbiten till munnen, så förbluffad
blef han öfver den frågan, och kom sig ej för att svara.
»Hör du ej hvad jag frågar?» sporde mannen.
»Konungenl!» svarade Matti; »honom har jag aldrig sett.»
»Var det ej du som drog honom öfver sjön?»
»Nog har jag dragit en herre öfver sjön, men icke var
det kungen. Men är det icke grefve Axel?» sade han, stegs
häftigt upp och aftog mössan.
»Jo, visst heter jag Axel» sade han. »Axel Sparre.
Men hur känner du mig?»
»Tack för sist, och tack för hvad han gaf oss då!» sade
Matti och gick fram och utsträckte sin grofva näfve.
Då tycktes minnet vakna "hos den främmande herrn,
och han sade: »Är det Matti?»
»Ja visst är det Matti.»
»Jag kände icke igen dig,» sade grefven; »men nu säger
äfven jag: Tack för sist! Men hur kom du att skjutsa ko-
nungen”?»
Matti redogjorde för den saken, men aldrig hade han
trott eller kunnat tro, att det var konungen som han träffat
och som reste så simpelt.
»Jo, kära Matti, det händer allt. Men svarade dig ko-
nungen då du sade att du sökte arbete hos honom”?»
»Nej.»
»Vi träffas senare,» sade grefven och gick.
Under tiden hade konungen och hans män blifvit varse
grefvens samspråk med den ovanligt klädde finnen med sin
näfverkunt och sina skidor, och det föll konungen in att
spörja grefven hvad finnen hade att säga honom, efter sam-
talet blef så långt.
»Ah,» sade grefven gladlynt, »han påminde mig om ett
litet äfventyr jag hade under förra kriget, då jag under en
snöstorm en natt kommit vilse i skogen, och Matti, som han
heter, jämte eu kamrat till honom, upptog mig och mitt
folk vid sin eld och visade oss på rätta vägen igen. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
