Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt fylle, och de ville begagna sig däraf för fortsatt van-
dring.
Efter några timmars marsch nådde de ett litet skogs-
vatten. Där stannade Pavo, afkastade sin börda på en liten
skogfri plats. »Här hvila vi öfver natten.» — »Jag tänker
du hvilat här någon gång förut, Pavo,» sade Gretti, » efter
du visste om den här lilla torra och fria åsen,» sade hon
och pekade på några brända stockar, lämningar efter
en eld.
»Du är icke så oäfven skogsvandrare, du,» svarade Pavo
gladt. »Ja, Matti och jag ha hvilat här under vår vandring
för att söka dig och de andra Kymmenborna. Vi voro oro-
liga och bekymrade den gången.» — »Jag tror du varit det
nu också, allt sedan vi lämnade Popen. Hvad grubblar du
på?» — »Å just ingenting.»
»Något går du och tänker på, så pass känner nog Gietti
dig. Fram med det nu!» — »Ja, fram med det, Pavo!»
sade nu ock Jossi. »Nog har du något i tankarna, det är
oss klart, ty ej ett ord har du sagt på de sista timmarna,
utan bara ökat stegen. Fars berättelse har oroat dig?»
»Så är det.» — »Hvarför?» — »Det anar mig, att Bog-
finnarna ha i tankarna en färd öfver gränsen, samt att de
locka Moilainen med.»
»Ja, låt dem gå! Norrmännen ha gjort oss så mycken
skada, att de behöfva få någon igen; det unnar jag dem
mer än gärna. Oroa dig icke för den saken. Jag säger än
en gång: låt dem gål»
»Du tänker ej som du säger, Jossi,» sade Pavo all-
varligt, »och litet vet du hur många komma åter.»
ȁsch, det bryr jag mig ej om! De reda sig nog, och
för öfrigt lönar icke för oss bråka med den saken; vi ha
gått ut för att ba roligt nu. Låt oss laga till för natten,
så glömmer du hela historien; kom nu!» Därmed tog Jossi
yxan och gick att söka en torrfura för nattelden. Pavo
gjorde sammaledes, och snart ekade yxornas slag från andra
sidan det lilla skogsvattnet.
Gretti satt kvar en stund och såg på hur månen speg-
lide sig i det lugna vattnet. Men snart fattade hon sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
