- Project Runeberg -  Örjan Kajland och hans pojkar. Skildringar från svenska finnarnes lif och jagter i Vermlands och Dalarnes skogsbygder /
248

(1893) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström - Tema: Hunting and wildlife, Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 32. Striden på Bysjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.

godt få någon. Alla måste med i kriget, och så stod man
rådvill. »Karna hittar vägen,» sade Anti. — »Vill du gå,
Karna?» — »Ja.» -— »Gå då till Viggen; der får du nog
någon som visar dig vägen hem till Bjurberg. Kom, skall
jag säga dig något.» Han tog Karna afsides och sade henne,
att hon blott behöfde säga Nila, att Pecka bad honom ställa
tillrätta i fjället, om något är galet der. »Här har du att
lemna Nila. Det är krut och penningar. Då kriget är
slut kommer jag hem.»

Dagen derpå bröto finnarne upp. Då de hunno bygden
fingo de veta, att norrmännen bränt flere gårdar på sven-
ska sidan och nu vore samlade vid Eda, der äfven en stor
svensk styrka stod emot dem. Längre fram på dagen kom
en skidlöpare emot dem och sade, att han vore sänd för
att bedja finnarne, som alla hade skidor, gå genom skogen
och samlas öster om Eda vid Bysjön.

I skymningen voro finnarne framme. De möttes der
af en svensk kapten, som uppställde och räknade dem.
Finnarne voro vid pass 300. Så sade han dem, att de skulle
stanna der de voro, ty på sjöns is tänkte han möta och klå
norrmännen. Men finnarne aktade icke hvad han sade, och
då märkte han, att de ej förstodo svenska, hvarpå han ro-

pade: »Fins ingen af eder som kan svenska?» — »Jo,» sSva-
rades långt bort i hopen. »Kom fram då!» Och fram kom
Anti. Fins flere som förstå svenska än du?» — »Ja.> —

»Säg finnarne, att de sjelfva välja sig en förman, som kan
båda språken.»

Så gjorde Anti, hvarpå det svarades: »Vi hafva redan
valt oss en.> — »Säg honom att han kommer hit.> — » Pecka,
Pecka, gå fram till öfverheten!» ropades från alla håll. Då
kapten Lorentz, den svenske officeren, fick se Pecka syntes
han bli angenämt öfverraskad af dennes utseende och ge-
stalt och sade: »Är det dig folket valt till förman?» — »Ja,
så ha de gjort, men jag vet ej, om jag duger till det; det
är länge sedan jag såg något krig.» — »Har du varit med
i krig förr?» — »Ja.»

Så talade Pecka om hvad han sett i sin barndom. »Nå
ja, det var icke mycket,» sade kaptenen; »men är du lika
duglig som du är lång till, så går det nog bra för dig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgokajland/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free