- Project Runeberg -  Örjan Kajland och hans pojkar. Skildringar från svenska finnarnes lif och jagter i Vermlands och Dalarnes skogsbygder /
17

(1893) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström - Tema: Hunting and wildlife, Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet historia - 4. Invandringen til Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INVANDRINGEN TILL NORGE. TE

I sitt lif och sina seder skilde sig de norska finnarne
icke alls från sina landsmän på östra sidan gränsen, hvarför
äfven deras ställning till norrmännen och sin regering till
en början blef likartad med desses. Konung Fredrik 1II
utgaf den 30 aug. 1648 ett påbud, att finnarne före jul
samma år antingen skulle förfoga sig ur riket eller ock bo-
sätta sig stadigvarande och betala skatt som andra norska
undersåtar.

I en instruktion af den 7 febr. 1685 ålades amtmännen
att hålla uppsigt öfver »Skovfinner, Tryglere och Jöder,
som ej maa lides»>. Detta hade till följd, att finnarne år
1686 instämdes och ransakning hölls med dem. En del fa-
miljer upprefvos genom derpå vidtagande förföljelser, och
enskilda medlemmar blefvo »slengte ind imellem Taternes
-och Skoiernes Flokke»>.

Under de första årtiondena efter sin bosättning i Norge
hade finnarne det derstädes mycket bra; i Trysild t. ex.
funnos fere riktigt förmögne, som då skörden utfallit väl,
sålde säd. Men då eganderätten till skog och mark gjordes
till föremål för undersökning, uppstod där, liksom i Sverige,
en agrarisk fråga, hvars lösning beredde många familjers
ekonomiska ruin.

Flere af dem hade af köpmän i Kristiania tagit varor
på kredit och som säkerhet pantförskrifvit sina skogslotter,
dem de likväl efter behof och behag sjelfva obehindradt
skulle få begagna; men när den slutliga likviden skedde,
voro de ej mer sjelfegande bönder, utan torpare under
-handelshusen i Kristiania.

Denna trassliga härfva försökte Gottlund under sitt
besök i Norge 1821 reda ut. Den 23 nov. sammankallade
han till hemmanet Räfhultet i Grue alla kringliggande
finnbyars husbönder för att med dem diskutera sådana åt-
gärder, som kunde vidtagas till förbättrande af finnarnes
ställning. Först kom på tal »deras hårda handterande af
herrarne och deras nu förestående bortauktionering till nya.
Man visste ej en gång, huru deras egendom kommit i han-
delsmännens händer,» heter det i Gottlunds dagbok.

Men enligt de gamles påstående hade finnarne först
nedsatt sig på de skogar, som då tillhörde kronan. Några

G. Schröder. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgokajland/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free