Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur sitt kronologiska sammanhang — äro visserligen
ännu stafflibilder, men äga dock redan
en afgjordt monumental och dekorativ hållning.
Det betyder därför endast en förändring i material,
icke i konstnärlig stil, när Qallén från
sekelskiftet för ett antal år framåt helt uppgår
i monumentalmåleriet, i strängaste samband med
en gifven arkitektur och i den mäktigaste teknik
målarekonsten känner, näst mosaiken — fresken.
Det första tillfället erbjuder sig i och med
Finlands deltagande i pariserexpositionen, år
1900. I den finska paviljongen dekorerar Gallén
med fresker midtelkupolen, hvilka väsentligt
bidrogo till den lilla utställningsbyggnadens
framgång. Han hade här förmånen att i
arkitekterna äga blod af sitt blod; detta möjliggjorde
en intim samvärkan som han senare —
beklagligt nog — nödgats sakna.
I Studenthusets musiksal rekapitulerar han
året därpå ett af kupolfälten, i förstorad skala;
det är den redan nämda Kullervo på krigsstråt;
den till arealen mycket omfattande målningen
har för honom betydelse närmast som
en öfning i freskomålningens svårbehärskade
teknik.
Fullrustad går han så till sitt lifs största uppgift,
utsmyckningen af det juseliuska mausoleet
vid Björneborg.
Då detta värk är bra nog fullständigt obekant
och samtidigt betecknar höjdpunkten af
sin mästares produktion synes en mera i detalj
gående skildring jämte analys icke obefogad.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
