Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya rörelse, om hvilken här är fråga,
vände sig kring tvänne poler. Den ena omfattade
konstens förhållande till innehållet, till
motivet; den andra dess rent tekniska moment.
I fråga om konstens förhållande till innehållet
var den nya riktningen utprägladt naturalistisk
samt anti-literär. Courbet förnekade målarens
rätt att återgifva något annat än hvad han med
egna ögon skådat; men ej nog därmed: han
finge ej häller berätta något, hans dukar skulle
icke vara målad historia (som Delaroche’s och
hans efterföljares), ej häller bringa en sentimental
eller humoristisk anekdot.
Uttryckt mera positift innebar detta program,
att målaren borde taga sina motiv ur nutiden,
ur det lif han hvar dag skådade omkring sig.
Som en reaktion mot det akademiska måleriets
salongsmässighet kom härtill ytterligare förkärleken
för det brutala och groft ’folkliga 5
; bonden
och kroppsarbetaren bli från nu af konstnärens
älsklingstyper, och de framställas i full
storlek, i utöfningen af sitt yrke, i slit och släp.
Tekniskt sedt betyder Courbet ännu intet
nytt steg. Först småningom sker, hos Manet
och hans krets, evolutionen af det nya måleriets
medel och mål. Vägen gick skenbart tillbaka — öfver de gamla spanjorerna, Velasquez och
Goya - ; men under sysslapdet med dessas enkla
grå och svarta toner utvecklas, som af sig själf,
den moderna valörteorin. Valörerna, eller med
andra ord: den relativa grad af mörklek tingen
i en sedd totalbild sinsemellan förete, äro emellertid
beroende af luften och ljuset; de skifta
och förändras med dem. Det är sålunda egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
