Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigheter gifva sin son ett hopp, ett syftemål?
Är det icke naturligt att bans rättvisa knot sfyall i
sonens sinne utpregla hopplösheten, liknöjdheten? är
det icke fast mera underligt, ojemnförligt mera
för-undransvärdt, att ändock en så stor mängd af de
olyckliga klasserna förmå låta narra, sig att anse för
ett mål den ändamälslösa verksamhet för hvilken de,
till kropp och själ, uppoffras? Försätt den bildade
på en sådan ståndpunkt, och han skall genast
förfalla.
Bevis på sådana företeelser har man i ofverflöd
i alla större städer, der man får se personer j det
äckligaste förfall, — personer hvilka förut varit i
helt andra förhållanden. Må vara att sinnlighet,
fåfänga m. m. haft del i deras första nedsättning, men
då de en gång kommit derhän, komma de aldrig åter
derutur, ty hopplösheten, ändamålslösheten, binda
dem med infernaliska kedjor, och samma kedjor binda
den stora massan, som derernot icke jemnförelsevis
så ofta förfaller, ulan släpar sin börda och sitt Jif,
dag efter dag med samma resignerade eller likgiltiga
mekanism!
Ingen lycklig menniska är lat , ty ingen är
lycklig som ej med friskhet ser åt ett mål. Gif
men-niskan ett mål, det är bildningens och den
konkreta statsmannavisbetens yttersta problem, och om det
väl genomföres på alla samhällets individer, blir ¡n~
gen lat och ingen fattig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
