Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganiska lif som en tid fanns i skråväsendet, men som
icke mera kan återkallas inom de former som det
en gång lemnat. Detta nya organiska band skall
visserligen en gång — förr eller sednare — komma
att utgöra den nya principen för industrien, och på
samma gäng utgöra det menskliga stigandets största
steg inom lifvets praktiska gebiet. Dermed vore
arbetarens ställning på en gång i både yttre ocH inre
afseende förändrad. Han äger derigenom en
framtid; under närvarande omständigheter äger han ingen.
Och hvilken säkerhet har staten af en individ utan
framtid; utan hopp, utan mål ? Och när man säger
en betecknar man dermed tusende och millioner.
I hyllandet af denna princip ligger tillika en
fattigvård, så omfattande, att man förebyggt en
fattigdom genom att i dess ställe framkalla dess
vanliga motsatser — omtanka, förhoppningar, syftemål.
Man bringar dermed, inom klassen af ordentliga
men-niskor, den mängd som hitintills, i följd af
försummelse med att organisera arbetet, oupphörligen
hemfaller försörjningen till last, eller i djurisk
känslolöshet för lifvets värde har sinne allenast för dagens,
och detta äfvenledes blott i den mån den kan
medföra råa njutningar, till hjelp för det idkeliga
sträf-vandet att döda all omfångsrikare uppfattning af lifvet.
Man har hittills förbisett att arbetets ofrihet,
att arbetets uteblifvande följd för den arbetande sjelf
utgör egentliga karakteren af slafveriet, och att det
är endast genom en chimär som man tror sig
haf-va utrotat slafveriet så länge arbetet äger rum un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
