Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa sina produkter, hvart helst de bäst betalas.
Fabrikanten fordrar detsamma för sina varor, förbud mot
införsel men rättighet till utförsel, eller till och med
e&port-prémier derå. I hvilketdera fallet som helst
skulle regeringen genom villfarighet gifva luft åt
bitter klagan. Derjemte fordrar fabrikanten låga
priser å spanmål och kött, ofch fordrar bådas fria
införsel.
I Preussen inkom, under den stora Kurfursten*
tid, en stor Fransysk koloni, som utBpridde hågert
för industri; men samtidigt dermed infördes också dé
åsigter, som under Ludvig XIV i Frankrike utbildat
sig, angående medlen för industriens upphjelpande.
Alltså vidtogs ett strängt prohibitiv-system. Tron på
dess oumbärlighet var så djupt rotad i sinnena, att
till ock med Franska revolutionen, som eljest icke
lem-nade någon öfvertygelse orubbad, likväl icke skakade
tron på prohibitionen såsom välgörande medel.
Visserligen har man på sednaste tiden i Frankrike hört
sköna ord om handelsfriheten, men prohibitionen
fortgår der likväl, till följd af den öfvermakt som
finnes inom de rika industriella klasserna.
Afven i Preussen förblef denna åsigt ostörd
tills år 1806 då staten rubbades i sina grundfästen.
Konseqvensen drefs så långt att den egna afsÖndrade
provinsen Westphalens produkter icke utan 25
procents tull i stamlandet infördes. Ehuru varsamt en
ny åsigt sedermera införts, klagade likväl fabrikaiK
terna bittert. Klädestillverkarne försäkrade att de
skulle gå under om ullen finge ulföras ur landet.
Den frigafs likväl mot Thaler kurant per centner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
