Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det behöfves ingen stel förnämhet för att göra den
högre ställde besvärad vid ett sådant tillfälle. Med
all likhet för lagen, skilja sig menniskojna likväl
sjelfmant i klasser, och den lägre finner sig ännu
mera besvärad af att ej ibland sina likar få yttra
sin tanke. Om också stadslagen af år 1810
onekligen verkat mycket godt, så skulle den likväl hafva
kunnat uträtta ännu mycket mera om den icke
sammankallat menniskor af alla qvalifikationer, allenast
efter lokalförhållandet, till val af stads deputerade.
Man vet att i några städer af andra klassen, de
ut-märktare invånarne alldeles uteblifva från alla
sammankomster, emedan de anse sig förnedrade genom
att ställas i samma kategori med en mängd
personer, som i dagliga Iefvernet stodo vid t aflägsnade
från deras kretsar, och syntes i hvarje hänseende
långt under dem. Ännu oftare förékom att det
mindre borgerskapet uteblef, för det ringa inflytande
som de vid dessa sammankomster utöfvade på valen.
Sjelfva röstningen efter sådan princip framkallar
också icke det dugligaste inom hvarje klass.
i>et nya Om nu det nya valsättet blifvit föga begagnad!,
föga be- så ligger felet i bristen på ändamålsenlig inrättning
af korporationer och samfund eller gillen; en brist
hvaraf stadsorganisationerna i vår tid så synbart lida.
Lokal-indelning är tillräcklig endast i de fall der
antalet af invånare är så litet att de alla känna
hvarandra, och en fördelning i klasser, snart sagdt i
brist derå. ickfi är mnilio*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
