Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppskjuter (förmodligen i följd af den bittra
erfarenhet den gjorde vid experimenterna i Brandenburg etc.)
Om lagstiftningen åsyftar att i de fordna
skråin-rättningarnes ställe sätta något annat, som icke, likt
dessa, innebär fröet till sin egen upplösning, så måste
omsorgen framför allt rigtas på en väsendtlig
förbättring af gesäll väsendet. Visst är att man nu icke
har öfverflöd på skickliga, flitiga och ordentliga
gesäller. Man finner det bäst af de små försöken
mellan mästarne att locka till sig arbetare från andra
verkstäder. Att deremot en mängd odugliga sakna
arbete kan väl till egentliga orsaken tillskrifvas dem
sjelfva. Genom förfoganden för att minska antaiet af
handtverkare vinner man också icke sitt ändamål.
Hufvudsaken blir, att, åt de gesäller hvilka icke
med framgång kunna anlägga egen verkstad, bereda
utsigt att på annat sätt anständigt berga sig med
familj. En gift gesäll med duglighet, drift och
ordningssinne, är påtagligt i en bättre ställning än en
mästare, som har så litet arbete, att han icke vågar
antaga medhjelpare. Om också en del af hans (den
förres) arbetsförtjenst stannar qvar hos mästaren der
han arbetar, så har han också deremot inga andra
bekymmer och utgifter, utan kan noga beräkna sin
ställning. Såsom nu för tiden, åtminstone i de stora
städerna, tillgår, att äfven de ogifta gesällerna icke
få kost och rum, och den gifta är i samma
förhållande till mästaren, synes dock den gifta, i fall han
har en sparsam hustru, kunna lefva med mindre
kostnad än ungkarlen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
