Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i första instansen emellan embétena sjelfva, vid deras
tvister. Sådana tvister bestodo vanligen i frågan om
de särskilta slags arbeten, som fingo verkställas af
det ena, eller andra embetet. Sådana uppstodo
ständigt, ty om också, der inga naturliga gränslinier
funnos, vid hvarje fall, ett arbiträrt bestämmande
gjordes, så uppstodo likväl, genom bildningens framsteg,
nya föremål för tillverkning, således också för strid.
Några embeten hade egna byggnader, i hvilka Bodar.
Grundea
deras tillverkningar, eller varor höilos till salu, t. för r&t-
. . . tigheter-
ex. skomakare-embetet, slagtarne, bagarne, o. s. v. na.
Hvarje mästare hade sin särskilta bod derinom.
Mä-starnes antal bestämdes då genom antalet af dessa
bodar. Besittningen af en sådan bod var oumbärlig
för yrkets bedrifvande. Men icke blott att den
gemensamma byggnaden var embetets gemensamma
tillhörighet; hvarje mästare var särskilt ägare af sin
bod. Han kunde låta den gå i arf och köp, och
på annat sätt föryttras; embetet tillsåg blott att
boden ej fick, till köpenskap, begagnas af någon annan
än skråberattigad mästare. För alt, i en stad, der
sådana byggnader funnos, kunna nedsätta sig, måste
man alltså först hafva mästarerätten och sedan hafva
åtkommit en sådan bod. Häraf uppstodo, såsom förr
är sagdt, rättigheterna, såsom en säljbar
privategendom, den der väl kunde besittas, men icke
begagnas, af hvilken som helst, allenast af en mästare &
embetet. Handtverkarne höl lo ifrigt fast dervid att
antalet icke skulle få ökas, äfVen sedan det blifvit
Om Fattigväsendet. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
