Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tinget.
NV
Ö. tinget talades icke så sällan bland gemene man,
antingen man nu låg på britsarna i timmerkojan under
de långa vinterkvällarna och lät hästarna hvila, eller stod
vid stockelden och värmde sig under de kyliga och blåsiga
vårdagarna, då man var på flottning och icke kunde arbeta
för motvind. Samtalen rörde sig då nästan uteslutande om
de gröfre brottmål som förekommit i orten.
Man skulle tro, att brott af svårare beskaffenhet ej
borde förekomma i det gamla redliga Dalom; men det hände,
och hände där liksom annorstädes, icke så sällan.
Mord var det brott som mest upprörde folket, rån
mindre, liksom barnamord. Gärna talade man därom, men
var rädd för att komma saken för nära eller att blifva in-
blandad däruti som vittne. Det skydde man så vidt möjligt
var, och visste man något om saken, så teg man så länge
tills man blef tvingad. Många gånger förundrade jag mig
däröfver, men det var så att man fruktade på en gång
domstolen, ransakningen, och kanske ej minst hämnden af
den brottslige. |
Annorlunda förhöll det sig då det var fråga om inbrotts-
tjufvar. Att uppdaga och fånga sådana, därtill voro alla
villiga. Att vittna i en tjufnadssak, det kunde ej vara så
farligt, och icke heller hade man just någon bäfvan för
hämnden af en tjuf. Blef man vittne till en stöld, var det
icke så bra, men man teg i de flesta fall icke, så vida det
icke var någon granne eller någon hvars hämnd man eljes
hade att frukta. Man teg icke heller då om tjufnaden begicks
genom inbrott, ty att bryta lås anses af alla skogsbor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
