Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FÖRSLAGNA HUFVUDET. 131
var till och med så öfvertygad därom, att han sade: »Den
skall lyckas. Handla som dig bäst synes: vi vilja alla bi-
stå dig.»
Så sattes planen i verket. Det var, om jag minnes
rätt, tämligen långt in på hösten den utlysta auktionen
skulle försiggå. Det led fram på kvällen, mörkret hade
redan inträdt, och den vanligen lifliga järnvägsstationen
hade alla sina fönster, äfvensom perrongen, gladt och vänligt
upplysta. Man väntade dagens sista tåg.
Dold af mörkret och skuggan, stod en bit från sta-
tionen disponenten jämte en underordnad bolagstjänsteman,
hvilken icke hade sitt hem i närheten. af järnvägssta-
tionen och icke heller var personligen känd hvarken
för järnvägstjänstemännen eller någon annan på platsen.
"Mannen skulle afgå med tåget och fick nu sina sista in-
struktioner för arbetet i sin ort. Då hördes tåget komma
hväsande på afstånd.
»Dumt,» sade disponenten, »att jag icke bytte om
rock då vi gingo hit ned! Jag väntar med tåget en
sågmästare som är alldeles främmande här och döfstum
tillika. Du, som är välklädd, får hämta honom hit till
mig. Du hinner godt: du har flera minuter på dig, och
mannen är lätt igenkänd; han bär armen i band och
ser sig nog om efter någon som hämtar honom. Vill du
göra det?» — »Ja, farbror kan lita på mig.» — »Rappa
dig då !>
Med detsamma rullade tåget in på stationen. Den
främmande mannen var redan på perrongen och fick genast
syn på mannen med armen i band. Lätt vidrörde han
hans skuldra, och då han visste henom vara döfstum,
nickade han blott och gick. Följande minut var han jämte
den döfstumme sågmästaren vid sin husbondes sida, sade
ett hastigt farväl och lämnade de båda andra i deras skym-
undan.
Knappt hade den främmande bolagstjänstemannen gått
förr än de båda andra skakade hand med hvarandra och
började ett lågmäldt samtal, under det de på en sidoväg
gingo till disponentens hem. Där syntes de vara både
väntade och icke väntade, ty ingen mötte eller välkomnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
