Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 DET GAMLA BRUKET.
net gick längre in i vildmarken, ty där utföll en tämligen
stor älf. Kräggån kom således längre ifrån än vi förmodat.
Vi måste följa den till dess källa.
Rätt snart påträffade vi en annan sjö. Den syntes oss
mycket större än den vi passerat. Från den utrann
älfven. Där slogo vi oss ned på en liten torr ås, därifrån
vi hade utsikt öfver sjön och dess stränder.
»Här finns allt skog,» sade Bratt (med skog menade
han timmerträd), »och icke blir det långt eller svårt att
köra heller. Blir här intet arbete i år,» tillade han, >nog
blir det i framtiden, så icke är det sista gången vi äro vid
Kräggån.» Detsamma hade jag tänkt hela tiden. »Men
nu upp med elden! Här hvila vi middag, och kanske bli
vi här tills Lars kommer,» sade jag, och strax därpå upp-
repade ekot dånet af de första yxhuggen i denna skog.
Så trodde vi, men blefvo snart öfvertygade om att vi
misstagit oss. Ty då jag, under det karlarna rustade med
elden, gick ned till älfvens utlopp för att se, om man där
kunde finna fäste för en damm, påträffade jag ett par för-
multnade stockar, som varit huggna och täljda med yxa.
Jag ropade till mig Bratt och visade honom mitt fynd, och
då vi tillsammans anställde en närmare undersökning, upp-
täckte vi ute i strömfåran några stenar, som tydligen af
människohand blifvit flyttade från stranden och där ut-
lagda. Hur osannolikt det än syntes, blefvo vi dock snart
ense om, att för lång tid tillbaka här funnits en damm.
Troligen hade de många kvarnägarna haft en sådan bär;
någon annan kunde väl här icke haft nytta af att upp-
dämma vattnet. Så resonnerade vi, men förvånade oss till-
lika öfver, att de icke i stället byggt sin damm vid den
nedre sjön. Emellertid fägnade det oss att ha funnit två
stora vattenbehållare. Nu voro vi alldeles säkra om att
kunna göra Kräggån flottbar. Återstod att förvissa oss
om, att i dess närhet fanns tillräckligt med skog att kunna
bära de kostnader strömbyggnader och älfrensningen for-
drade.
Det var en för ändamålet med vår färd viktig plats
vi befunno oss på. Jag beslöt därför icke gå längre, utan
där slå ett fast läger, för att sedan kunna göra utfärder i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
