Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Flitig repetition gör vetandet säkert och redigt. Barnen
må i dag huru väl som hälst kunna bibelspråk, psalmer,
sånger eller dylikt — blifva de icke ofta repeterade, så
glömmas de efter några veckors förlopp eller stå åtmin¬
stone icke mera säkert qvar i minnet.
Ofta hör man den regeln, att läraren vid hvarje läro¬
timmes slut bor féretaga en summarisk repetition af det
genomgangna, Men derjemte fordrar man ock, att den
sist behandlade lektionen i den nästföljande skall upp¬
repas. Detta är emellertid i många fall för mycket be¬
gärdt; ty genom allt för mycket upprepande kan man
dels så fördröja sig, att man slutligen alldeles icke hinner
till målet, dels rentaf uttråka sina lärjungar. Lämpligare
är att såsom regel fordra, att läraren vid slutet af hvarje
hufvudafdelning företager en repetition i stort.
Takttagandet af de formela undervisningsreglerna be¬
fordrar tillika väsendtligen det materiela inpräglandet. Den
som således undervisar åskådligt, den som förstår att göra
sin undervisning intresseväckande, den som hos sina lär¬
jungar, isynnerhet med afseende på de första elementerna,
lägger en fast grund, den som förstår att förena närbeslägtade
ämnen med hvarandra — han skall äfven inom det ma¬
teriela kunskapsområdet ernå säkra och i minnet qvar¬
blifvande resultater.
y) Didaktiska specialregler, hvilka förnämligast afse
undervisningens praktiska syftemål.
1. Undervisa så, att afseende fästes på lärjungens
individualitet! Det individuela är det för individen egen¬
domliga. Hvarje menniska eger vissa själskrafter; men
icke alla ega dem i lika hög grad. Fastmer förekomma
härutinnan många skiljaktigheter. Den ena har t. ex.
svagt, den andra godt minne; den ena ihågkommer med
lätthet talkombinationer, den andra namn eller toner. Den
med godt minne begåfvade är icke ovilkorligen äfven en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
