- Project Runeberg -  Undervisningslära med särskilt hänsyn till folkskolan /
18

(1870) [MARC] Author: Fredrik Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18
deles fritt från felaktigheter. De vanligaste bristerna i
lärjungarnes svar äro: ofullständighet, så att endast en
del af frågan besvaras; för stor omfattning, så att svaret
innehåller förklaring på det hela, då frågan deremot af¬
såg en särskilt del; bristande formriktighet, så att väl
tanken kan vara någorlunda klar, men orden mindre väl
eller till och med alldeles oriktigt valda och konstruerade.
Samtliga dessa fel böra af läraren noga uppmärksammas
och flitigt rättas, vare sig direkt eller indirekt, men alltid
med foglighet och i afsigt att göra barnens vetande klart
och redigt. Vigtigt är ock att aldrig släppa ur sigte frågor¬
nas sammanhang, äfven om man tidt och ofta skulle blifva
nödsakad att göra små afvikelser från den utstakade
planen. — TI sina fordringar på icke blott delvis utan fullt
riktiga svar får emellertid läraren icke gå alltför långt.
Att pedantiskt fordra just ett sådant svar, som jag sjelf
för mig uppställt såsom mönstergiltigt, eller att ogilla ett
svar derföre att det icke ord för ord är sådant, som läro¬
boken framställer det, är föga välbetänkt och kan lätt
uttråka barnen och minska undervisningens gagn.
4) År svaret alldeles riktigt såväl till innehåll som
form, då har läraren vunnit ändamålet med sin fråga och
kan således utan vidare fortgå i sitt frågosamtal. Att
vid hvarje riktigt svar läraren sjelf upprepar detta är
onödigt; att han tidt och ofta gifver lärjungen beröm för
dennes riktiga svar är olämpligt. Man bör vara sparsam
både med tadel och beröm; men icke heller undanhålla
vare sig det ena eller andra, der det verkligen af omstän¬
digheterna påkallas. Har t. ex. en lärjunge gifvit ett
mycket godt svar eller åtminstone ett vida bättre än som
man af den tillfrågade kunnat hafva skäl att vänta, eller
är en lärjunge mer än vanligt försagd och behöfver upp¬
muntras i sina bemödanden att göra väl reda för sig —
då får ett berömmande eller uppmuntrande ord icke fattas.
a i La TY Tee re mn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:32:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfundervis/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free