Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
halvt skämtsam, halvt beundrande ton: du vår
ädla kungliga kurtisane och sköna Cleopatra.
Valborg blev icke ond över detta något fria tal,
utan svarade blott med ett visst leende eftertryck:
— Den njutes endast, med själen och med
kroppen, stora dumhuvud!
Det ringde ånyo. Denna gång var det Ivan
Halvony, en ung polack, som studerade medicin
vid Sorbonne och av en händelse kommit med
i detta lag av några fria skandinaver, samt Axel
Vest, svensk student och f. t. volontär på ett
konsulat samt dessutom och framför allt sedan
fyra år arbetande på en fransk doktorsavhand*
ling, varav ännu endast titeln var fullt utarbetad.
Han var den djärvaste friseglaren av detta lag
utav andens fribytare. Hans forntid, hans hem*
bygd kände ingen till. Han var god vän med
en mängd ryska och polska i Paris arbetande
revolutionärer, en utmärkt kännare av de ryska
författarne, spirituell och eldig talare samt be*
undrad av kvinnorna.
— Har ni hört att det skall vara bättre med
Karl Kröner? Han lär vilja arbeta igen.
Det var Axel Vest som talade. De andra slogo
strax ring om honom och det kom en stor glädje
i deras ansikten. Ty Kröner var deras störste.
På några år hade han i Paris gjort sig namn
som en lysande skulptör. Men så hade tung*
sinnet kommit. Mejseln föll ur hans hand. Han
fick för sig att han satt inne med nyckeln till
livets gåta. Det var bara något litet som felade,
så var det olösliga löst och det var enkelt som
det enklaste barnasvar. Och vansinnet kom. Bru*
ten följde honom en vän hem till Norden.
— Karl! Kröner! Är det sant? Så hördes ut*
ropen.
117 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
