- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
255

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestilentietider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommerskollegium utkom om anstalter mot pestens införande »från den
kring Medelhavet liggande turkiska orten». Den nya pestfaran
väckte magistraten till självbesinning och verksamhetsiver.
Första åtgärden var, att den begärde att stadens
sjömanshusdirektion ville fatta ståndpunkt till de föreslagna
karantänsplatsernas lämplighet. Efter nogaste betänkande fann
sjömanshusdirektionen att Käringön kunde för Uddevalla stads
seglation vara någorlunda tjänlig, men att den låg allt för långt
avlägsen för fartyg destinerade till Göteborg. Då de skepp, som
ärnade sig till denna stad från Västersjön, gemenligen sökte
Vinga inlopp, kunde de kommande för västsydvästlig eller
västlig vind under blåsande väder ej på någon sida från landsidan
vända ut till sjöss, då Paternosterskären lågo i vägen i norr och
Tistlarne i söder, så att skepparn och sjöfolket ofelbart
därigenom skulle komma att förlora såväl skepp och laddning som
liv, så ansåg direktionen det vara bäst, om de ifrån Västersjön
kommande fartygen av lotsarne infördes till Känsö och de
ifrån Östersjön till Körsö (Köpstadsö) hamn. Likaså lät
magistraten höra waterschouten Erik Schallin såväl som
copverdikaptenen Tallberg, vilka båda vida befarna och beprövade
sjömän yttrade sig i frågan på alldeles lika sätt och därjämte
för sin del tillade, att Vargehåla, där ostindiska skeppen vid
utgåendet hade sin station, vore icke nog rymlig utan fastmer
trång och alltför liten samt därför mindre tjänlig till
karantänsplats för de ifrån Öster- och Västersjön hit ankomna skeppen
och fartygen, ehuru denna hamn vore belägen ej långt från
Känsö sund, och folk bodde vid dessa båda ställen. Magistraten
förenade sig till alla delar med dessa båda uttalanden. Därmed
torde åsikterna om de olika platsernas lämplighet stadgat sig.

Noggranna bestämmelser om tillvägagångssättet vid
karantänen utfärdades först den 7 November 1808. Däri påbjöds att
en karantänskommission av sju personer, utsedda bland
stadens köpmän och militärer, med landshövdingen som
ordförande skulle handhava alla frågor, som berörde karantänen. En
karantänsläkarebefattning inrättades, och tre
karantänsmästare anställdes, som placerades, en på Känsö, en på Nya
Älvsborg och den tredje i Marstrand. Misstänkt fartyg skulle
hänvisas till Känsö hamn. När ett dylikt skepp nalkades skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free