- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
74

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af granum frö, hvaraf äfven granatum granatäpple, och detta på
grund af hans sagas likhet med den om Ceres’ dotter Proserpina,
som bortröfvats af underjordens gud och som af gudarne dömdes
att blifva Plutons maka och vistas en del af året i underjorden
och en del åter hos sin moder, derföre att hon i underjorden ätit
några frön af ett granatäpple, symbolen af fruktsamhet. Denna
betydelse vinner ökadt stöd deraf, att några af de omtalade
inskrifterna nämna jemte Apollo Grannus den heliga Sirona,
antagligen hans maka. Detta namn åter härledes af sirus (grek. σειϱος),
som utmärker en grop i jorden, der de gamle förvarade säd och
jordfrukter under vintern [1]. Ja, Sirona motsvarar ganska tydligt
begreppet af Nanna, hvars hjerta brast af sorg vid Balders död.
Hon gömmer under vintern den i jordens sköte nedlagda frösådden.

En inskrift, funnen vid byn Bretta i närheten af floden
Sargetia i det forna Dakien (Wallachiet), säger: »Åt de närvarande
gudarna
[2] Apollo Grannus och Sirona har den förträfflige mannen
Quintus Axius Ælianus, kejsarens procurator, låtit helga detta
minnesmärke.


Romarne voro ett praktiskt folk. De sökte visserligen hos de
underkufvade folken införa sitt eget språk och sina egna lagar,
men de hade mycket undseende för dessa folks gamla plägseder
och bruk, i synnerhet hvad angick de religiösa föreställningarna.
Icke få inskrifter bära vittnesbörd derom, att germaniska
gudomligheter nämnas med latinska eller i latin omskrifna namn, att
ock personer med rent romerska namn egnat dem offergåfvor,
måhända äfven varit föreståndare för deras tempel.

I svenska statens historiska museum, som eger så många
dyrbara fornfynd, finnes ett kärl af brons, synnerligen vackert till sin
form, äggformen, och af ett utmärkt arbete, som sannolikt är
romerskt. Detta kärl har en höjd af 1,5 fot, rymmer vid pass åtta
och en half kanna och har antagligen haft kupigt lock, som utfylt
äggformen. Det anträffades hösten 1818 af en arbetskarl, nästan


[1] Plinius omtalar sådana sädesgömmor, »quos siros vocant». Tacitus säger i sin
bok om germanerna, kap. 16: »De pläga äfven gräfva sig hålor under jorden, hvilka
de ofvantill belägga med ett tjockt lager af gödsel, och dessa hålor tjena såsom
tillflyktsorter om vintern och till förvaringsrum för säden».
[2] Märk väl: »de närvarande gudarna» (diis præsentibus). Jfr härmed Julius
Cæsars ord, att germanerna dyrkade de gudar, som de sågo och af hvilka de uppenbart
vordo hulpne!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free