Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXXIII. Frälsningsarmén förr och nu och särskilt dess förhållande till allmänheten, pressen, myndigheterna och de kristna samfunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén förr och nu
synes att den präst, som ej bättre tager vara på sig själv och sitt ämbete,
varåt han förbundit sig att odelat ägna sin livsgärning, utan lånar sig
utan betänkande åt prestationer på den religiösa varietén (!) illa fyller
sitt kall.»
På höstsidan 1893 hade Jönköpings-Posten en liten kraftig notis:
»Taktlös varieté publik. Varietésällskapet Eugenia uppförde i förra
veckan å Växjö stadshus flera kvällar å rad tararabomdeay-visan, vilket
väckte den mest stormande munterhet! Att fröknarna Eugenia icke
blyg-des att smäda Frälsningsarmén kan icke förvåna, men att ’gräddan’ av
Växjö samhälles invånare kan till den grad nedvärdiga sitt anseende, att
den i stället för att huta åt ett sådant dumt och smaklöst påfund tvärtom
uppmuntrar det och finner stort nöje däri, därmed har den i själva
verket skämt ut sig själv och icke den efterhärmade Frälsningsarmén, som
ju skammen eljest var ämnad åt.»
I Norrköping förbjöd tillförordnade polismästaren, rådman T.
Zetterstrand, det »illustra» sällskapet att bära arméuniform. Båda dessa
reaktioner mot ett smaklöst skämt med Frälsningsarmén äro bevis för den
opinionsvindens kantring, som vi i begynnelsen av detta kapitel
talade om.
Är 1894 skrev Smålands Allehanda apropå dåvarande kapten
Mårdbergs besök vid kårer i Småland:
»Frälsningsarméns i Sverge historia kommer otvivelaktigt, när den en
gång skrives, att bli ett av de ej minst intressanta kapitlen i landets
kulturhistoria från seklets slut.
Den store Booth — ty stor är onekligen frälsningsgeneralen, han är
ett organisatoriskt snille — har haft glädje av sitt utsäde i Sverge. Ur
senapskornet har skjutit upp ett träd, under vars grenar nu mycken
humbug, mycket hyckleri, mycken levebrödsreligion frodas vid sidan av
mycken sann människokärlek, praktisk välgörenhet och varm religiositet.
Och i trots av allt har Armén från att vara uthånad, utskrattad och
förföljd, nått därhän att den visserligen av allmänna opinionen gisslas för
sina många avarter, men å andra sidan också röner rättvist erkännande
för det goda den gjort och gör.–-Hyckleriet är en parasit på
varje religiös rörelse, och man torde icke med fog kunna säga att det
vidlåder Frälsningsarmén i högre grad än andra liknande riktningar.
Snarare tvärtom.»
General William Booths besök i Sverge i februari 1897 framkallade
en storm av ovilja i pressen. Det är svårt att lokalisera »lågtrycket», som
framkallade tidningsstormen eller att konstatera var den började.
Hallands-Posten berömde sig i en artikel av att vara dess upphov. Möjligen!
475
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
