- Project Runeberg -  Sextio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882-1942 /
348

(1942) [MARC] Author: Evald Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXVI. Femårsperioden 1918—1922

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Femtio års fälttåg

och njutningslystad med dess fruktansvärda moraliska förfall. I vårt
land åtlyddes generalens maning, och vinterfälttåget gjordes till ett
synnerligen energiskt anfall på syndens och Satans bålverk. Resultatet
blev också glädjande.

Under pingsthelgen 1921 hölls ett Livräddningsscouternas sommarting
i Göteborg. Det var en storartad anordning med ett flertal marscher
under »flygande fanor och klingande spel» genom Göteborgs gator,
mottagning med flaggor och musik av en ankommande amerikabåt, möten
och fester och demonstrationer i I:a kårens lokal, Lorensbergs cirkus.
Konserthuset och Slottsskogen m. m. I tinget deltogo 850 scouter från
36 kårer, och musiken utfördes av en hornmusikkår på 150 »man»,
sammansatt av pojkar från 15 kårer.

På hösten 1921 skedde en hel del, som är värt att nämnas. Den 20—21
augusti hölls i Södertälje en ungdomslegionsledarkurs, den första och
hittills enda i sitt slag. I slutet av augusti och början av september
gästades vårt land av en brigad armésångare från Västindien, tretton
färgade officerare och soldater. De sjöngo sina lika vackra som originella
och gripande negersånger med klockrena stämmor och på ett mästerligt
sätt och blevo mycket populära. Den 24—25 september ledde
kommendör Sowton en musikledarkongress, som samlat 120 ledare för
horn-och strängmusikkårer till Stockholm.

Och så kom som »blixt från klar himmel» meddelande om
uppbrottsorder för kommendör och fru Sowton, vilka — denna gång — knappast
varit i vårt land två år. De höllo farvälmöte i Stockholm den 2 november
och avreste omedelbart därefter till Kanada, där kommendören enligt
generalens order tog befälet över östra territoriet.

Kommendör Sowton kom till Sverge, just när vår verksamhet nådde
sin utvecklings hittills högsta vågkam. I flera avseenden och särskilt i
fråga om anslutning till mötena står 1920 främst i vår femtioåriga
historia. Givetvis var det icke lätt att i den moraliska och religiösa
strömkantring som ägde rum åren närmast efter världskrigets slut driva vårt
arbete än högre upp, ej heller var det lätt att på den korta tiden hinna
genomföra några stora planer, men det måste dock sägas att kommendör
Sowtons arbete här hade sin betydelse och ledde till framgång — endast
det att officersantalet ökats med ett hundratal, trots att ett fyrtiotal
officerare »offrats» för arbete i hednavärlden och i andra främmande
länder, vittnar ju om seger.

Officerskåren aktade och skattade kommendör Sowton högt. »Han var

348

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sextioar/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free