Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XX. Femårsperioden 1903—1907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
då det gällde denna sak i Sverge. Det bevisar också följande notis, som
»Ropet» infört på framstående plats och med två underrubriker:
»Överraskande nyheter från Lund. — Marsch genom gatorna och
fri-luftsmöte på S:t Klemenstorget. — Staden uppväckt.
Vi mottogo i måndags från ensajn Mårdberg det intressanta
meddelandet att kåren med musik haft marsch genom staden den 23 augusti
samt ett friluftsmöte på S:t Klemenstorget, vid vilket 1,500 människor
voro närvarande.
Ensajnen berättar att hon först börjat tänka på saken tisdagskvällen
och då tillsammans med sin löjtnant gjorde den till böneämne. På
onsdagsförmiddagen besökte de borgmästaren, som för sin del ej lade några
hinder i vägen, och sedan skriftlig ansökan inlämnats, erhöllo de redan
på fredagsmorgonen meddelande att deras anhållan beviljats.
Månne ej vad som gjorts i Lund kan upprepas i andra städer?»
Dessa båda händelser — kongressmarschen och torgmötet i Lund —
blevo kraftiga påskyndare för vårt friluftsarbete inom städernas och
andra större samhällens hank och stör — i parker och skogar utanför
samhällena hade ju tidigare ofta hållits möten. Det gick icke allestädes
utan besvär och strid att förvärva rättighet att demonstrera på gatorna
med fanor och musik och att få hålla möten i parker, på torg och andra
öppna platser, men nu är segern på detta område fullständig.
Polismyndigheterna i Stockholm upplåta för oss de lämpligast tänkbara platser
inom staden för friluftsmöten och låta oss marschera på gatorna
praktiskt taget hur mycket vi önska. I de större landsortsstäderna och i stort
sett i alla andra landets samhällen visar man Armén samma
tillmötesgående. Som regel kräves icke ansökan och resolutionslösen för varje
tillfälle, utan myndigheterna utfärda generellt tillstånd för varje
mötessäsong. En ämbetsman, som i detta hänseende hjälpt oss mer än andra,
är f. d. polismästare G. Hårleman. Under sin tid som polismästare i
Malmö beviljade han kårerna därstädes de i detta hänseende dittills
största friheterna i landet, och som polischef i Stockholm visade han
sig vara lika vidsynt och frisinnad. Genom skriftliga uttalanden om
effekten av Frälsningsarméns friluftsarbete kom han också tveksamma
kolleger att våga släppa ut Armén på gator och torg.
I slutet av augusti nu omskrivna år skedde en stabsförflyttning, som
omfattade fältsekreteraren, krigsskolechefen, ungdoms-, handels- och
kandidatsekreterarna, sekreteraren för manliga sociala verksamheten,
redaktören, ett flertal divisionsofficerare m. fi. Fru överste Povlsen blev
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
