Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XV. Frälsningsarmén på den svenska landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén på den svenska landsbygden
klockan tre påföljande morgon, dock icke vare sig »änglars tungomål»
eller främmande människospråk utan sitt eget modersmål. Inom kåren
rådde nu under många år framåt en hög andlig värme, som ofta tog sig
extatiska uttryck. Efter mötena kunde man rymma undan bänkarna och
anordna bönemöte med hallelujamarsch, och då hände det att somliga
föllo i hänryckning och sågo syner eller talade i tungor. I de flesta fallen
var tungotalet endast »hemlighetsfulla ord», som icke funno någon
ut-tydning, men det lär ha hänt att främmande människospråk blevo
igenkända. Så skall bl. a. en oomvänd, som varit i Amerika, ha fått ett
budskap genom tal i andehänryckning på engelska språket genom en i detta
språk fullkomligt okunnig soldat.
Och nitälskan för själars frälsning brann, som sagt, med hög och
stark låga. Man släppte icke lätt de oomvända från mötena, och på väg
från lokalen brukade soldaterna ofta i grupper »storma» hus och hem
för att taga fångar för Jesus.
Behärskad av en sådan angreppsanda gjorde kåren givetvis stora
framsteg. Den hade också om några år ungefär 200 soldater, om vilka kunde
sägas: »Och folket var dem välbevåget.» I en stämma blev det tal om
Frälsningsarmén och skolhusen. En ofrälst man stod då upp och
pläderade för att skolorna skulle öppnas för kåren, »ty», sade han, »om det
är några som leva rätt, så är det frälsningssoldaterna, det har jag sett».
Men motstånd saknades icke heller. Myndigheterna utfärdade, som
berättas på annat ställe, förbud mot hållandet av möten efter kl. 8 e. m.,
men detta förbud upphävdes av högre rätt.
Under många år fortsatte Dala-Järna kår sitt arbete under stor
välsignelse, men så slog dess ödestimma. Det var under striderna år 1905,
då ett stort antal av kårens soldater bröto sig ut ur Frälsningsarmén och
bildade en kår av Svenska Frälsningsarmén. Denna händelse blev till
skada icke endast för Armén i Dala-Järna utan för hela Guds rikssak i
dessa bygder, detta alldeles särskilt på grund av att de som lämnade
Frälsningsarmén behöllo kårlokalen, vilken överlåtits till
Frälsningsarmén och i överensstämmelse med Arméns fastighets- och
äganderättsförhållanden tillhörde Frälsningsarméns förlagsaktiebolag. Detta
framtvingade rättsliga åtgärder, vilka ledde till full seger för
Frälsningsarmén.
De flesta landsbygdskårer torde ha tillkommit genom »utfall» från
närmaste stad eller annan större plats. Så skedde i Riala, som besöktes
från Stockholms II :a kår, blev utpost och sedan självständig kår. Briga-
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
