Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - VIII. De första landsortskårernas öppnande och tidigaste strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första landsortskårernas öppnande
Till mötet samlades omkring 1,200 akademiska medborgare —
professorer, docenter och studenter, filosofer, teologer, jurister och
medicinare. Under mer än två och en halv timmar höll miss Charlesworth
församlingen lyssnande med den mest spända uppmärksamhet. En hennes
fråga: »Skall jag sluta?» besvarades med ett enhälligt: »Nej, nej!»
Efter föredraget samlades studentsångare på Arkens läktare och sjöngo ett
antal sånger.
Senare, närmare bestämt vid midnattstid, bringade studenterna miss
Ch. en hyllning — man höll serenad utanför hennes fönster. Sedan ett
par sånger sjungits, höll en student ett kort tal, tackade miss Ch. för
besöket och önskade henne välkommen tillbaka, varefter man med
blottade huvuden utbringade ett fyrfaldigt leve för miss Charlesworth.
I början av år 1893 flyttade kåren från »Arken» och tog i besittning
sin nya lokal, det dåvarande S:t Perskapellet. Denna lokal, som av
Armén döptes till »Templet», hade under domkyrkans restaurering använts
till gudstjänstlokal och inköptes därefter för armékårens räkning för ett
pris av 40,000 kronor.
Ingen kår i landet har haft tillfälle att i visst avseende utöva ett så
betydelsefullt och vittgående inflytande som Uppsala kår. Under alla
tider ha kårens möten besökts av ett större eller mindre antal
studerande, och runt omkring i landet finnas präster, lärare, jurister,
ämbetsmän och andra akademiskt bildade personer, vilka inhämtat så gott som
all sin kännedom om Frälsningsarmén på möten i Uppsala. Många ha
genom mötena blivit väckta till andligt liv, och de flesta andra ha fått
goda intryck, som för alltid gjort dem sympatiskt stämda mot vår
verksamhet. (Förf. av denna bok har hört många vittnesbörd från
framstående män därom.) Betydelsen av dessa intryck och de sympatier de
framkallat kan knappast överskattas.
Omedelbart efter hemkomsten från en studiefärd till England sändes
dåvarande kadett Emanuel Hellberg i augusti 1884 att rekognoscera i
Örebro och Norrköping och möjligen förhyra lokaler där. I den
sistnämnda staden fann den unge mannen att mekaniska verkstaden Vulkans
förutvarande lokal vid Vattengatan stod tom och var till uthyrning.
Men skulle en rökig och smutsig smedja kunna förvandlas till
gudstjänstlokal? Ja, den djärva tron och den dristiga företagsamheten kunde
det. Visserligen blev det icke ett arkitektoniskt skönt tempel eller en för
publiken i alla avseenden bekväm och trevlig samlingssal, men lokalen
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
