Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodhämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Panto så ; och svänger sig ur sadeln.
Låga blixtrar ur hans studsarmynning,
Och han träffas, Perovitschen Batritch ,
Genom gördeln, och hans mund förstum
mas.
Död han sjunker mot den gröna marken,
Och från kroppen skär hans hufvud
Osman .
Och det kommer budskap till Saljuto,
Till den slagnes ålderstegne fader.
Göken gråa klagar i Saljuto ,
Ropar midt i vintern ut sin klagan ,
Som om ingen årstid egnats honom.
Göken grå år icke den , som klagar ;
Nej, der klagar Pero Wutschitschevitsch,
Perovitschen Batritchs gamla fader :
" Ve mig , Ve mig , ve till domedagen !
Ty af söner , som mig efterlefva ,
Hämnas ingen väl hans mord, den dyres."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
