Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vet tant Hilda, sade Dagmar — jag
vill inte upprepa fröken Varoléns ord, men jag
hade god lust.
— Jag äter på mitt rum, förklarade fröken
Varolén och beredde sig att gå. — Glöm inte
att tala om för fröken de Ron, att föräldrar
hotat ta sina flickor ur skolan, för att hon är ett
dåligt exempel.
Med detta gick fröken Varolén.
— Var det sant, frågade Dagmar.
Hon hade bäfvat till för det sista hugget
och kunde knappt hålla tillbaka tårarne.
— Nu ska vi äta frukost, sade fröken
Bjurner, bestämd på att afsluta något obehagligt.
— Jag bör väl ändå fä veta, om det var
sant, fortfor Dagmar.
— Så länge skolans föreståndarinna
ingenting sagt, svarade fröken Bjurner — har
ingenting behöft sägas.
Nu blef Dagmar tyst, men inom sig beslöt
hon vara beredd att lämna sin anställning vid
första nya förolämpning.
Måltiden blef inte vidare glad, bara fröken
Bjurner var sig lik, hon talade om en historia,
som alla läst förut i tidningarne, långsamt och
med metodiskt torroliga vändningar utan
anspråk på att någon skulle lyssna.
Det hade nog inte ofta varit trefligt på
pensionat Furukrona, damer bry sig ju sällan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
