Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Simpheropol och Bachtshissarai. Svårt sårade soldater
transporterades utan pälsar i december månad från Simpheropol till
Perekop, en resa, som tog en hel vecka. Ofta måste de
tillbringa natten på fria fältet eller isolerade tatarhyddor, utan föda
och utan vård.
Pirogov använde alla medel för att mildra de sårades lott.
Han stiftade barmhärtighetsystrarnas institut, riktade böneskrifter
till storfurstinnan Helene Paulovna o. a. Men ingenting hjälpte.
De sårade, hvilkas antal dagligen växte, fingo förgås under
ohyggliga lidanden och i gräsligt elände.
Bland öfriga människovänner, som ömmat för krigets offer,
nämnes här fru Louise de Beaulieu. Hon var en af de mest
värksamma sjuksköterskorna under fransk-tyska kriget 1870—71. Hon
var med om åtta slag och förde midt i kulrägnet de sårade till
ambulansen. Hela sin förmögenhet använde hon till vården af
sjuke och sårade soldater. Själf blef hon två gånger sårad och
var en gång nära att blifva skjuten som spion. Sina sista
lef-nadsår tillbragte hon i djup fattigdom. Den ädla samaritanen
afled i Paris 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>