- Project Runeberg -  Världsfreden /
622

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjärtpulsen.

och våldsamt sönderslitas, tills dess stora skuld mot de okunnige
och fattige är vorden betald. De fattige få ej vara en förnedrad
kast utan hopp. De behöfva icke och få icke utestängas från
den mänskliga broderligheten. Deras barn få ej lämnas till att
insupa och fortplanta deras brott och eländen. Att göra en ända
på en sådan klass, är det högsta värf för den kristna kärleken.»

Här framträder åter Channings höga uppskattning af
människan, oafsedt hennes yttre förhållanden. I förening med lärorna
om Guds faderskap och människornas broderskap bildar denna
tro på människonaturens oförgängliga värde hjärtpulsen i hela
hans värksamhet för religionens och samhällets ombildning. Alla
hans kraf på samhällsförbättringar framgingo följdriktigt ur dessa
tre stora grundsatser. Och han förnekade hvarje trosats, som
stod i strid med dem.

Ingenting, säger han, fördröjer samhällets framskridande
mera än de låga tankar om människonaturen, som staternas
ledare och styresmän hysa. De ha sällan förstått personlighetens
helgd, till följd hvaraf politik blifvit ett vanryktadt ord och styrelser
så ofta äro vordne folken en plåga i stället för ett medel att föra
dem framåt till välstånd och förädling. Styrelsen afser det helas
väl, icke den enskildes, heter det. Den enskilde måste uppoffras
för samhället. Men Channing visar, att allmänt väl är allas väl.
Enligt honom står den konkreta människan omätligt högre än
den abstrakta staten. Den förra må därför aldrig uppoffras för
den senare. Människan öfverlefver alla jordiska inrättningar. Hon
är icke en droppe i hafvet eller ett sandkorn på hafstranden.
Hon är icke till för att utgöra en del af en stor massa. Hon
är ett förnuftsväsen, som i sig själf har sitt eget ändamål, med rätt
till en fri utveckling, utan annan inskränkning än andra förnuftiga
medvarelsers lika rättighet.

Man har velat sätta ett yttre, främmande intresse öfver
individens, en utvärtes myndighet, högre än Guds röst i samvetet.
Furstarne ha betraktat den enskilde som statens tillhörighet och
ansett det vara hans plikt att arbeta och strida för dem. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free