Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afvägar.
Då den allmänna jäsningen 1525 bröt ut i det fruktansvärda
bondekriget i Schwaben, Franken och Thiiringen, gjorde sig
anabaptisternas inflytande särskildt gällande i sist nämda land.
Miinzer vardt där rörelsens andlige ledare. Den lutherska
reformationens ledare och anhängare gjorde gent imot denna
revolutionära rörelse gemensam sak med de katolske furstarne
och prelaterna. Luther, uppskrämd af den vändning saken nu
tagit, uppmanade furstarne och herrarne att nedhugga och
nedskjuta de upproriske bönderna såsom »galna hundar». Då
upproret blifvit med vapenmakt kufvadt, funno Thomas Miinzer och
flere af hans medhjälpare martyrdöden. Men anabaptismen kunde
icke därför utrotas. Den spridde sig icke blott öfver hela
Tyskland, utan äfven i Sveits, Nederländerna och de skandinaviska
landen.
År 1533 lyckades anabaptisterna förnämligast genom den
lutherske predikanten Rothmann vinna insteg i Miinster.
Följande år voro de i stånd att störta styrelsen i denna stad och
helt och hållet bemäktiga sig väldet därstädes. De grundläde
en religiös-politisk folkstat, ett samhälle med egendomsgemenskap
efter de första kristnas föredöme och som, enligt deras tanke,
skulle varda början till det tusenåriga rikets upprättande på jorden.
I spetsen för dem stod i början den kringvandrande profeten
Johan Mathiesen. Sedan denne vid ett djärft utfall mot den här,
som belägrade staden för att undertrycka upproret, förlorat lifvet,
tillföll högsta ledningen hans lärjunge Johann Bochold, vanligen
kallad Johann från Leyden. Han antog konungatiteln. Så väl
han som flere af de öfrige ledarne sägas ha låtit våldsdåd och
fanatiska handlingar komma sig till last. Dock är det svårt att
afgöra, hur mycket i berättelserna härom är sanning eller öfverdrift.
Det är nämligen fiender, som upptecknat deras historia. Staden
intogs 1535, sedan den rysligaste hungersnöd uttömt försvararnes
motståndskraft. De gåfvo sig likväl blott imot ett fördrag, hvilket
af de uppretade landsknektarne icke blef hållet. Nästan alle
ledarne fingo — efter att ha underkastats den grymmaste tortyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
