Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De förfärligaste blad i historien äro dessa, som påminna om Belägring,
intagandet af starkt befästade platser. 1 en belägrad stad äro
alla åldrar och stånd församlade, kvinnor, barn, ålderstigna och
sjuka. Dag och natt flyga dödens och brandens vapen omkring
dem. De se fienden nalkas, bålvärken skakas och sina försvarares
styrka sammansmälta. De angripas af hungersnöd, och på
hungersnöden följer päst. Slutligen är intagningen skedd, hvarje hinder
genombrutet, och en Iössläpt soldathop, förbittrad af motståndet,
och brinnande af rofgirighet och harm, sprider sig kring dess
gator. Boningarna sköflas. Ingenting är längre heligt. En
vördnadsvärd ålderdom är intet skydd och kvinlig renhet intet
försvar. Skonas hon, medan fadern, brodern, maken och sonen
slaktas, så skonas hon för ett öde, i jämförelse med hvilket
döden är en vinst. Af sådana hjärtskakande tilldragelser
öfver-flödar historien.
Jag erinrar mig här en bild med modärna drag. Den är
från rysk-turkiska kriget 1877. I staden Adrianopel rådde en
gruflig förvirring. Sjuke soldater lämnade hospitalen och släpade
sig till järnvägstationen för att fly. Till Konstantinopel anlände
på en vecka 20,000 flyktingar från Rumilien, lidande af hunger
och köld. Vid tanken på, hur förskräckelsen smittar, måste man
anse ankomsten af dessa flyktingar farlig för stadens försvar.
Till alla järnvägstationer i Rumilien strömmade flyktingar i tusental.
Hvarje tåg fyldes ända upp på vagnstaken. Mellan Filippopel
och Adrianopel lägrade sig en stor människomassa, som af fruktan
drifvits till förtviflan, på själfva banan, så att tåget måste stanna.
De hakade sig fast vid vagnar och hjul, samt bådo, att man
skulle taga dem med. Då tåget satte sig i gång, skadades många.
De kvarlämnades skrik och jämmer var hjärtslitande att höra.
Dessa äro de mest i ögonen fallande syner, dem krig företer. Hemliga
Det har imellertid med sig hemliga värkningar, som icke äro märkningar,
mindre fruktansvärda. Soldaternas lidanden inskränka sig icke
till själfva siaktningen. Döden brukar andra vapen än svärdet.
Man beräknar, att i vanliga krig större antal omkommer af sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
