Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De utvandrade landa vid södra östersjökusten, träffa där på
tyringarne, bemäktiga sig en del af stranden och utbreda sig sedan
allt längre in åt landet.
Alla de spridda germanska sägnerna sammanstämma däri,
att de tala om en utvandring från en ö i Östersjön, men icke
hafva det ringaste att förtälja om någon härstamning från Asien.
Äfven i frankernas krönikor, som helt och hållet slutit sig till
denna senare teori, saknas dock icke alla vittnesbörd, att äfven
bland dem funnits sägner om en invandring från Norden. I en
af sina skrifter meddelar den berömde ärkebiskopen i Mainz,
Babanus Maurus (död 856), ett runealfabet. Detta, säger han,
innehåller »de bokstäfver, hvilka nyttjas af dem, som vi kalla
nordmän och från hvilka alla, som tala det tyska tungomålet,
härstamma.»
Den folkrikaste och mäktigaste af alla germanstammar var
den gotiska. Krönikeskrifvaren Jordanes, som lefde på 500-talet,
berättar, att norr om Tyskland låg ett ofantligt haf och däri en
stor ö Scanzia, ur hvars sköte goterna som en bisvärm flugit ut
för att slå ned öfver det södra Europa. Denna af många folk
bebodda ö, säger han, kan med skäl kallas folkens vagga och
nationernas modersköte. Från henne kommer, enligt de af honom
hörda sägnerna, äfven goterna. Desse öfverforo hafvet, landstego
vid Tysklands kust och tågade till Svarta hafvet, där de bodde
tills hunnerna trängde dem undan. Af samma ursprung skola
ock gepiderna varit. Jordanes säger, att goterna foro öfver hafvet
på tre skepp. Två af dessa kommo samtidigt i land. Det tredje
därimot kom efter, hvaraf dess besättning fick namnet sölare,
bidare, gepider. Äfven herulerna skola, enligt Jordanes, hafva
utvandrat från Scanzia, detta ej frivilligt eller till följd af
hungersnöd, utan bortdrifna af suethidi eller dani.
Den grekiske historikern Prokopios berättar, att då herulerna
i början af 500-talet blifvit slagna af longobarderna, delade de
sig i två flockar. Den ena bosatte sig med käjsar Anastasius’
tillåtelse i lllyrien. Den andra sökte sig nya bostäder i Skandinavien.
Nordisk
börd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
